MAGYAROK

1243323
Ma
Tegnap
A héten
Múlt héten
Ebben a hónapban
Múlt hónapban
Összesen
875
891
5739
1233623
15912
20944
1243323

Te IP-címed: 54.162.107.122
2017-09-24 19:27

Ferenc KÖLCSEY

2012. július 19. csütörtök, 00:42

 

 

Ferenc KÖLCSEY

(1790-1830)

 

 

Förromantiker. Han levde ett ensamt och asketiskt liv, mest sysselsatt med läsning och studier, vilka endast avbrötos av riksdagsmannauppdrag. Både som författare och berömd politisk talare kämpade han för liberalismens idéer; särskilt förbättrandet av de undertryckta livegnas öde låg honom varmt om hjärtat. Han är representant för en vidsynt humanitet, och hans varma fosterlandskärlek betydde för honom ingen nationell egoism. Han introducerade kritiken mot trångsyntheten både inom politik och litteratur, vilket gjorde honom impopulär. Hans etiska grundinställning, påverkad av Heders teori om de uttjänta folkens död, är pessimistisk. Hans formellt genomarbetade, expressionistiska dikter, influerade av den tyska sentimentalismen, uttrycka i förromantikens anda en irrationell längtan bort från verkligheten till en annan värld. Hans „Himnusz”, tonsatt av Erkel 1844. Har blivit den ungerska nationalsången.

Ingår i:  Pándy – Stenborg: Ungerskt dikt. Stockholm: Ungerska institut, 1944

 

Kölcsey [kö’lt jei], F e r e n c z, ungersk kritiker, talare och lyrisk skald, f. 1790, d. 1838, började tidigt sin litterära bana och utvecklade 1829-35 äfven liflig verksamhet som liberal politiker. Redan 1808 trädde han i förbindelse med Kazinczy (se d. o.) och blef snart dennes förnämsta lärjunge och anhängare, i hvilken den klassisk-idealistiska riktningen nådde sin höjdpunkt. Sin största popularitet vann K. som talare; då han 1835 hållit sitt afskeds-tal i riksdagen, ajournerades dagens sammanträde som ett tecken till sorg, och Kossuths riksdagstidning utkom med svarta kanter. Hans hyran Islen äldd meg a magyart. . . (Gud välsigne ungraren . . .) har blifvit en af ungrarnas mest sjungna nationalhymner. Hans samlade arbeten utgåfvos 1840-48 och ha sedan utkommit i många upplagor.

K. B. W.

Ingår i: Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. – s. 608 ; Stockholm: 1911 

 

 

 

Ur  "NATIONALSÅNGEN"                                                              HIMNUSZ

 

(första och sista versen)

 

Gud, välsigne ungraren                                                                Isten, áldd meg a magyart
med gott mod och hälsa,                                                             Jó kedvvel, bőséggel,
Kämpar han, sträck ut                                                                   Din armNyújts feléje védő kart,
för att honom frälsa.                                                                       Ha küzd ellenséggel;
Giv åt den, som tusenfalt                                                              Bal sors akit régen tép,
lidit, men ej klagar,                                                                         Hozz rá víg esztendőt,
giv åt den, som sonat allt,                                                             Megbűnhődte már e nép
åter goda dagar!...                                                                          A múltat s jövendőt!

 

Se i nåd till ungraren,                                                                    Szánd meg, Isten, a magyart,
ställd där stormar vina,                                                                 Kit vészek hányának,
var i nöd beskyddaren,                                                                  Nyújts feléje védő kart
och låt kvalen sina!                                                                        Tengerén kínjának.
Giv åt den, som tusenfalt                                                              Bal sors akit régen tép,
lidit, men ej klagar,                                                                         Hozz rá víg esztendőt,
giv åt den, som sonat allt,                                                             Megbűnhődte már e nép
åter goda dagar!                                                                             A múltat s jövendőt!

                                                                                                          1823

 

I svensk tolkning av Cálmán  PÁNDY  och Hans-Eric STENBORG

Ingår i:  Pándy – Stenborg: Ungerskt dikt. Stockholm: Ungerska institut, 1944

 

 

 

KÄRLEKSROSEN

 

Kärleksrosen

vissen och bleknad är.

Ack, farväl min

ljuvaste hjärtanskär.

Vågen svallar.

Tårarna falla tätt.

Vinden vaknar,

väcker min suck så lätt.

 

Våg försvinner.

Tårfloden sorgen tvår.

Vinden mojnar.

Lisa din klagan får.

Kärleksrosen

vissna och blekna må,

hoppets blommor

gro och slå ut ändå.

 

Kärleksrosen

vissen och bleknad är.

Hoppets blomma

blir aldrig lika kär.

Handen bara

plockar förgätmigej.

Ur mitt sinne

viker min kärlek ej.

1825

 

I svensk tolkning av Cálmán  PÁNDY  och Hans-Eric STENBORG

Ingår i:  Pándy – Stenborg: Ungerskt dikt. Stockholm: Ungerska institut, 1944

 

 

 

HERVADSZ...

 

Hervadsz, hervadsz,
Szerelem rózsája,
Isten hozzád
Keblem hű lyánykája!
Omlik a hab,
Omlik könyhullásom;
Kél a szellő,
S költi sohajtásom.

Partot a hab,
Bút mos könyhullásod;
Enyh a szellő,
S enyhűl sohajtásod;
Hagyd hervadjon
Szerelem rózsája,
Nyíl hajnalkor
Remény violája.

Hervadsz, hervadsz.
Szerelem rózsája!
Nem kell nékem
Remény violája;
Újjaim csak
Nefelejcset szednek
Bús estvéjén
Bús emlékezetnek.
1825 

 

 

 

 

Tack för att ni kom!  Kommentera gärna!

  

Kontakta oss >  Ez az e-mail-cím a szpemrobotok elleni védelem alatt áll. Megtekintéséhez engedélyeznie kell a JavaScript használatát.

 

Tack för besöket, välkommen åter!

 

www.ungerska.se

 

 

 

Északi Magyar Archívum. Felelős szerkesztő: Szöllősi Antal.
Copyright © 2011 Szöllősi Antal, Ungerska arkivet (Északi Magyar Archívum).
All Rights Reserved.